Moderaterna i Huddinge kommun säger att de har effektiviserat grundskolorna genom sänkta kostnader och förbättrad kvalitet. Förra året hade grundskolenämnden ett överskott på över 27 miljoner kronor. I år förväntas överskottet bli nästan lika stort.
Love Bergström (M) kommenterade Huddinges delårsrapport under kommunfullmäktiges sammanträde i november. Han sa att den tidigare koalitionen gjort det som påståtts vara omöjligt: “både effektiviserat barn- och utbildningsförvaltningen, sänkt skatten och samtidigt
kraftigt förbättrat lärartätheten i Huddinges skolor”.
– Effektiviseringar är bara ett annat ord för nedskärningar, säger Pablo Mendoza, ordförande för Lärarförbundet i Huddinge.
Moderaterna skrev i ett pressmeddelande den 25 oktober att de höjt lärartätheten med 12 procent under 2022. (Siffror som Nytt i Flempan inte kunnat verifiera, eftersom de officiella siffrorna kommer tidigast i april). Det skulle vara en drastisk förbättring från trenden under åren 2012-2022, då antalet elever per heltidsanställd lärare stadigt ökade från 13,2 till 15,2. Den moderatledda koalitionen styrde kommunen under dessa år.
Lärarförbundet och kommunen oeniga
Pablo Mendoza, lokal ordförande för Lärarförbundet menar på att Huddinge är en av de sämsta kommuner i länet gällande lärartäthet.
– Att det skett en kraftig förbättring är skitsnack. Lärarfacken är fullständigt oeniga med kommunfullmäktige i denna fråga. Det enda sättet de sparar pengar på är genom ökat elevantal och minskad mängd lärare, säger Pablo Mendoza till Nytt i Flempan.
En enkätundersökning från Skolverket 2022 visar att lärare i Huddinge är mindre nöjda med skolan än genomsnittet i landet när det kommer till studiero. Lärarförbundets ordförande menar att deras medlemmar utsätts för en enorm utmaning med att behålla lugn i stora klasser med få lärare.
– Det blir lite av ett självmordsuppdrag när du sitter i en klass på 30 elever, vilket är normen i Huddinge kommun, säger Pablo Mendoza.
Jelena Drenjanin (M), ordförande i grundskolenämnden, menar att de effektiviseringar som har gjorts endast berör det administrativa. Att skolorna redovisar överskott förklarar hon med att rektorerna inte använder de pengar som budgeterats, trots påtryckningar från nämnden.
Hon tillbakavisar Lärarförbundets syn på att bristande resurser ligger bakom dålig studiero.
– Vem ska se till att det är lugn och ro i klassrummet om inte läraren själv gör det?, säger Jelena Drenjanin.
Resursbrist leder till sjukskrivningar
Mellan november förra året och november i år var Glömstaskolan och Mörtviksskolan överrepresenterade i antalet inkomna klagomål. I klagomålen, som Nytt i Flempan tagit del av, framkommer det att vårdnadshavare upplever resursbrist inom skolorna.
En förälder till en elev på Mörtviksskolan vittnar om en kraftig minskning av antalet resurspedagoger samt att kurator inte funnits tillgänglig under lång tid, vilket drabbar både elever och lärare. Bristande arbetsmiljö har orsakat många långtidssjukskrivningar bland skolpersonalen, enligt föräldern. Pablo Mendoza menar att arbetsrelaterad utmattning bland lärare är starkt kopplad till otillräckliga resurser.
– Den stress och ångest man får som lärare när man inte räcker till är fruktansvärd. Den leder till att man går in i väggen, säger han.
Liknande klagomål har riktats mot Glömstaskolan, där föräldrar har nekats specialpedagoger till sina barn, trots tydliga behov av stöd. Det nya mittenstyret, med Socialdemokraterna i spetsen, vill satsa 30 miljoner kronor till anställning av fler lärare och ökad kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under en pressträff den 22 november i år
presenterade de sitt förslag till mål och budget 2023.
– För att säkra en likvärdig skolgång så är mindre barngrupper och mindre klasser inom skolan oerhört viktigt. Mittenstyrets enskilt viktigaste prioritering är därför att öka antalet lärare och förskollärare, sade Sara Heelge Vikmång (S).
Siri Flovin
Kim Frimodig
Victoria Garlöv Berg
