Lärarprogrammen på Södertörns högskola har en sak gemensamt: Fler kvinnor än män söker till utbildningarna.
Södertörn har program för bland annat förskollärarutbildning, grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning för gymnasieskola. I årsredovisningen för högskolan som kom den 20 februari 2023 står det att lärarutbildningarna har ett mångfaldsperspektiv och inkluderande pedagogik.
I samma årsredovisning kan man se en tydlig skillnad mellan kvinnor och män som söker in till de olika lärarutbildningarna. Av samtliga lärarstudenter som finns på Södertörns högskola är kvinnorna i stor majoritet, hela 82 procent av studenterna är kvinnor. Förra året gick 1683 helårsstudenter på något av lärarprogrammen. Av dessa lärarstudenter är 1377 av dem kvinnor, endast 306 är män.
Emma Nordlöf, 27 år, pluggar sin åttonde termin på lärarutbildningen. Jag frågade Emma om varför hon tror att fler kvinnor än män söker sig till lärarutbildningen.
– Jag tror inte att läraryrket har så hög status. Det är mycket relationsbyggande och jag tror att yrket tappar status för det är mer känslor. Förr var det ju män som var lärare men nu är det mer relationsbyggande och det kanske lockar fler kvinnor än män. De jobbar med att öka statusen för lärarutbildningen. Lärarleg kan bidra till att fler män söker utbildningen. Det finns ju exempelvis reklam för polisyrket där kvinnor visas. På samma sätt skulle man kunna göra det för lärare där män visas mer.
Lotta Björkman är Doktorand i pedagogik och undervisar på lärarutbildningarna på Södertörns högskola.
Hon säger att på ett generellt plan kan den sneda könsfördelningen ha att göra med genusmönster.
– Det är väldigt olika könsfördelning mellan olika lärarprogram, generellt är det fler män på ämneslärarprogram och fritids lärarprogram. Kvinnorna dominerar stort på förskollärarprogram och F-3. Yngre barn associeras med omsorg och således femininitet, äldre barn associeras med ”kunskap” och med maskulinitet.
Vad ska man göra för att få fler män att söka sig till att bli lärare?
– Den frågan har lika komplexa svar som hur vi ska kunna få ett jämställt samhälle, eller fler kvinnliga företagsledare. Genusmönster är starka och styr oss på ett väldigt djupt plan, det är sega processer. Men politiska beslut som skulle släppa den nitiska kontrollen över lärares arbete, att politiker slutade racka ned på läraryrket och ett förstatligande av skolan skulle troligen bidra till en viss ”maskulinisering” av yrket och kanske till att fler män sökte sig till det.
Sandra Dibi
