måndag 30 januari 2023

Hans Ruin i prisbelönt bok: De döda kan bli väldigt mäktiga

Läs också
Professor Hans Ruin tänker på de redan döda. Foto: Anna Westphalen

Döden berör oss alla. Hans Ruin, professor i filosofi på Södertörns Högskola, forskar sedan länge om de döda. Om vår relation till dem, och deras till oss. Vi ses över en kopp kaffe för ett samtal om boken och om hur de döda finns i våra liv.

Många filosofiska texter är svåra, men din bok Being with the Dead: Burial, Ancestral Politics and the Roots of Historical Consciousness är öppen och tycks hämta stoff bortanför det filosofiska. 

– I den här boken har jag tagit steg långt utanför min bekvämlighetszon. I projektet, som ingick i ett större tvärdisciplinärt projekt, intresserade jag mig bortom filosofin, i arkeologin, antropologi och det historiska forskningsfältet. 

En central fråga i boken tycks vara vad de döda egentligen kan göra anspråk på de levande och hur de levande orienterar sig under detta kall.

– Det stämmer, men boken vill mer än så. Sedan de första antropologerna har vi låtit de levandes förhållande till sina döda, begravningsriter och annat stå som en markör för om en kultur är primitiv eller ej. Den västerländska kulturen har sagts begrava de döda och därefter släppa taget, medan andra kulturer tycktes fortsätta att fläta in de döda bland de levande, långt efter döden, säger Hans Ruin och fortsätter: 

– Ser vi närmare på oss själva, upptäcker vi att även vi sysslar med våra döda, om än på ett annat sätt. Markören är alltså inte användbar för att skilja kulturer åt, att använda för att pekat ut vissa kulturer som primitiva och andra som utvecklade. Att fördjupa sig vår relation till de döda kan ge en möjlighet till ökad mellankulturell förståelse. 

Forskaren Jan Assmann har en särställning i boken, hur då?

– Assmann gav oss begreppet kulturellt minne. Han frågar sig hur samhällen håller ihop och föreslår att svaret är det kulturella minnet, som hålls levande genom saker, historier och texter. 

Kan de redan döda få för stor makt över de som lever nu?

– Absolut. En överdriven hågkomst kan leda till blindhet, konservatism. Den kan låsa in folk i ett visst arv som inte tillåter dem att öppna sig för livets möjligheter. De döda kan bli väldigt mäktiga.

Styr vi alls över det som blir vårt kulturella minne och vårt arv?

– Det är en växelverkan. En människa kan inte inte ha ett förflutet. Men du kan välja hur mycket du svarar mot det, hur mycket du sysslar med det. I min nästa bok fokuserar jag på arvet och hur de som är döda kontrollerar de som lever. Man vill, genom att skriva ett arv, agera på andra sidan döden. Det är väldigt spännande. 

Being with the Dead: Burial, Ancestral Politics and the Roots of Historical Consciousness (Redwood City: Stanford University Press, 2019) har fått 2022 års pris av The international commission for the History and Theory of Historiography and the international network for theory of history. 

Tre av bokens kapitel finns översatta till svenska i Att vara med de döda (Ekström & Garay 2022).
Senaste nyheterna

Alarmerande brister på barnenheten – har IVO-anmält sig själva

Huddinge kommun har IVO-anmält sig själva efter allvarliga missförhållanden och bristande hantering av ärenden på kommunens barnenhet. I den...

Läs också...

Close Bitnami banner
Bitnami