tisdag 31 januari 2023

Dolda algoritmer kan påverka forskningsresultat

Läs också
Biblioteket på Karolinska Institutet. Foto: Karin J. Hedman

Vi har aldrig haft så enkel tillgång till information som nu. Men hur många behärskar egentligen konsten att söka och sortera bland överflödet av information? På Karolinska Institutet (KI) arbetar bibliotekarier med att utföra sökuppdrag och undervisa studenter och forskare i informationskompetens. Nytt i Flempan begav sig dit för att lära sig mer.  

Informationssökning kan verka lätt – att söka på Google är trots allt en del av vardagen. Men i tider av alternativa sanningar och “fake news” står begreppet informationskompetens för förmågan att skilja på sanningar, halvsanningar och lögner. 

För bibliotekarier är informationskompetens ett vedertaget begrepp, men utanför deras yrkeskår är förmodligen begreppet källkritik vanligare. De är inte utbytbara; informationskompetens är ett bredare begrepp som innebär förmågan att söka, sortera och värdera information. 

 – Man måste veta när man ska ta reda på något, veta var man ska leta, kunna formulera en konkret fråga, värdera det man hittar, och kunna presentera det, säger Andreas Jacobson, bibliotekarie på KI. 

Informationskompetens har alltid varit en del av bibliotekariernas yrkesroll, men nu handlar arbetet mindre om att hitta bland tryckta böcker och mer om att orientera sig i det digitala landskapet – där tillgången på information är närapå omöjlig att överblicka. 

Lovisa Liljegren, bibliotekarie på KI. Foto: Karin J. Hedman

Lovisa Liljegren arbetar också som bibliotekarie på KI. 

– Många studenter och forskare tror att de kan för att de är så vana vid att söka på Google. Men Google styrs av dolda algoritmer som påverkar sökresultatet. 

Det är inte bara Google som har algoritmer som anpassar sökresultat efter tidigare sökningar. Även databaser för forskning styrs av tidigare sökningar, vilket betyder att olika forskare får olika sökresultat. En viktig del av bibliotekariernas arbete är därför att hjälpa forskarna att kartlägga sina sökningar. Målet är att andra forskare ska förstå hur informationen har tagits fram och vilken information som har exkluderats. 

Varken Lovisa Liljegren eller Andreas Jacobson tycker att det är skillnad på att undervisa forskare och studenter i informationskompetens. 

– Det kan vara svårt med en del forskare för de tror redan att de kan, säger Lovisa Liljegren. 

Andreas Jacobson instämmer. 

– Studenter är ofta mer ödmjuka.

För forskare och studenter riskerar bristande kunskaper i informationssökning att leda till missvisande forskningsresultat eller felaktiga beslut. Lovisa Liljegren berättar om en kollega som ibland tar ett extremt exempel för att framhäva vikten av informationskompetens: en felsökning som ledde till att en patient dog.  

Men informationskompetens är inte bara relevant inom medicin, utan inom alla forskningsfält. Ur ett större perspektiv väcker det frågor om hur vi som medborgare i ett informationssamhälle kan lära oss att skilja på vad som är sant och vad som är lögn, vad som går att lita på och vad som inte går att lita på.   

– Informationskompetens handlar ytterst om att söka efter sanningen, säger Andreas Jacobson. 

Biblioteket på Karolinska Institutet. Foto: Karin J. Hedman
Senaste nyheterna

Alarmerande brister på barnenheten – har IVO-anmält sig själva

Huddinge kommun har IVO-anmält sig själva efter allvarliga missförhållanden och bristande hantering av ärenden på kommunens barnenhet. I den...

Läs också...

Close Bitnami banner
Bitnami